Nej nu har mitt senaste collage stått till sig så att det räcker. Det är bra nu! Den här gången ville jag göra ett collage med lite större former än i det förra, men känslan skulle vara ungefär densamma. Lager på lager av olika pappersmaterial och med flera uttryck. Ändå med en sammanhållande tanke och anda.
Under arbetets gång växte blomrankorna fram! Med en tydlig strävan nerifrån och upp. Himmelsblått och vårgrönt omslöt formerna som jag bearbetat i kalla blå toner. Åskblått och dimblått, som hämtat ur allmogemåleri.
För drygt tjugo år sen gick jag en kurs och lärde mig måla kurbits. De andra deltagarna var i mina ögon gamla kvinnor. Det var väldigt noga med saker och ting, bl.a. vilka färgtoner man skulle använda. De blandades till med stor omsorg för att efterlikna de gamla färgerna. Formspråket var bestämt till vissa "originalformer" som man skulle hålla sig till.
Det var inget för mig! Men jag lärde mig det hela ganska grundligt ändå, och har många gånger därefter tänkt att jag skulle ju kunna införliva denna teknik i något annat. Något fritt och eget.
Så här lät jag de svulstiga stilliserade blomformerna hänga samman, stelt och uppstyltat, likt på en kurbits. Och så blommar de ut en aning, med lite spröt här och där, precis som det "ska vara"! Det här kan nog vara min typ av kurbits!