24 februari 2014

Omålad duk

Visst är det ljuvligt när det roliga ligger framför och väntar? Som en omålad duk! Just nu är det mycket att se fram emot: Våren med krokus och äppelblom, hallrenovering, inplanerade middagar med vänner, utflykter till nära och kära, studentfirande, chillsommar på altanen... Ja, allt möjligt härligt!

Jag har tagit ledigt från mitt deltidsarbete denna vecka när det är sportlov, för att ägna mig åt planering i företaget och annat kul... Själva sportandet får bestå av hundpromenader och yoga! Tänkte också ge mig på de här två dukarna som jag grundat med silkespapper och vit färg.
Det är två tjejer som är intresserade av att jag målar ett par tavlor till dem. De ska i bägge fall vara till en speciell plats, som en inredningsdetalj i storformat. Det blir roliga utmaningar att ta tag i. Men först värmer jag upp med de här!



14 februari 2014

I evighet

Jag önskar er en kärleksfylld dag, alla hjärtevänner!

Alla varma, klappande, flimrande, sårade, fyllda, för evigt givna,
brustna, bomullsinlindade, itudelade, älskade hjärtans dag.

Har du kärlek över? Dela med dig!
Och våga ta emot, när kärlek bjuds...



"I evighet"
Fler hjärtan finns här...

21 november 2013

Tema löv & blad

Hösten har rusat fram med många funderingar, nya erfarenheter och insikter, och till slut en ny vardagsordning som i alla fall sträcker sig fram till jul! Under hela den här perioden har jag stundtals vilat i något jag älskar att göra; att skapa bild. Jag har arbetat med ett bildtema, som liksom inte gick att undvika i år. Ja, ni kommer säkert ihåg hur hösten var. Färgsprakande, klar och vacker...

En morgon när jag vaknade fanns en bild i mitt medvetande. Det var löv i en massa olika färger på vit botten. Jag såg bilden tydligt och fick sån lust att förverkliga den. Teknik? Material? Jag tänkte mig flera alternativ... Jag började med det enklaste; det digitala. Ett par av dem visade jag i det här inlägget. Till vänster om fotot (ett härligt minne från hösten), ser ni ett annat som blev till på vägen:



     


Sen hade jag en idé om hur jag skulle måla bilden i akryl. Jag tänkte mig ett flerfärgat bottenlager med ett ljust lager uppepå... En kväll lade jag på bottenlagret och i väntan på att det skulle torka kom min man in i rummet. Han tyckte absolut att den var klar som den var! Motvilligt gav jag med mig, men förstärkte några linjer i den:




En morgon en liten tid senare gav jag mig på nästa duk, med samma idé. Den här gången var jag snabbare att måla det vita lagret uppepå, innan någon hann in i rummet! Än så länge har jag inte haft tid att slutföra den. Jag vill tona ner det vita lite, genom att plocka upp lite av de bakomliggande färgerna något, för en mjukare övergång. Jag ska bara samla mig lite... Det känns skönt att ha den kreativa processen igång, och ibland gör det inget om den får sträcka ut sig över lång tid  som en hel höst!